IoT-nät: NB-IoT och LTE-M

Vid sidan av de nät som bär din telefon finns nät byggda för maskiner – sakernas internet. NB-IoT och LTE-M kör på smal radio, når djupt in i byggnader och under mark, och låter en sensor gå i åratal på samma batteri. De ligger ovanpå 4G-näten, och tog över rollen som äldre 2G-baserad maskinkommunikation länge spelade. Här går vi igenom tekniken: hur de skiljer sig, vilka nät som bär dem och varför de behövdes när de gamla generationerna stängde.

Nät byggda för maskiner, inte människor

De flesta mobilnät är optimerade för oss: hög fart, korta svarstider och rörlighet medan vi förflyttar oss. Men en stor del av allt som är uppkopplat är inte telefoner utan maskiner – elmätare, vattenmätare, larm, parkeringssensorer, containerspårare. De behöver något helt annat: ett nät som når en mätare i en källare, drar nästan ingen ström och skickar små datamängder då och då. Det är där NB-IoT och LTE-M kommer in.

Båda hör till det som kallas LPWA – low-power wide-area, alltså lågeffektsnät med stor räckvidd. De är standardiserade av 3GPP och byggda ovanpå 4G/LTE, men använder kraftigt förenklade versioner av tekniken. Det gör radiomodulerna billiga och små, och låter en enhet sova mellan sina rapporter i stället för att hålla en ständig, strömslukande uppkoppling. Telia beskriver det rakt: NB-IoT och LTE-M har låga modulkostnader, bra inomhustäckning och lång batteritid – men kommer inte i närheten av 4G och 5G när det gäller rörlighet, datahastighet och svarstider. Det är heller inte meningen.

NB-IoT mot LTE-M

De två näten löser samma grundproblem men drar åt olika håll. NB-IoT kör på en mycket smal radiokanal – runt 200 kHz – och offrar fart för räckvidd: signalen tränger djupt in genom betong och ned i mark, drar minimalt med ström och passar enheter som står still. LTE-M (även kallat LTE Cat-M1) använder en bredare kanal på 1,4 MHz, vilket enligt Ericsson ger högre datahastighet, lägre svarstid och bättre positionering. LTE-M klarar dessutom att enheten rör sig mellan master och stödjer röst – något NB-IoT inte gör.

EgenskapNB-IoTLTE-M (Cat-M1)
BandbreddSmal (~200 kHz)Bredare (1,4 MHz)
DatahastighetMycket låg (tiotal–drygt hundra kbit/s)Upp till ~1 Mbit/s
SvarstidHög (sekunder)Låg (tiotals–hundratals ms)
Inomhus/under markBäst genomträngningGod
RörlighetStillastående enheterFull rörlighet
RöstStöds ejStöds
BatteritidUpp till ~10 årUpp till ~10 år
Typiska enheterFasta mätare, sensorerSpårare, larm, wearables

Värden enligt Ericsson och Tele2 IoT. Den långa batteritiden bygger på strömsparlägena PSM (Power Saving Mode) och eDRX, där enheten sover mellan rapporterna. Många radiomoduler stödjer både NB-IoT och LTE-M, så valet handlar lika mycket om användningsfallet som om hårdvaran.

Råd

Tänk på det som två verktyg. Står enheten still och rapporterar små värden – en vatten- eller elmätare, en sensor i en vägg – är NB-IoT oftast rätt. Rör sig enheten, behöver kortare svarstid eller ska kunna ringa ett larm med röst, lutar valet mot LTE-M.

De ligger ovanpå 4G-näten

NB-IoT och LTE-M är inte fristående nät med egna master. De är funktioner som rullas ut i den befintliga 4G/LTE-infrastrukturen, i licensierade frekvensband som tilldelas av Post- och telestyrelsen. Det betyder att samma nät som bär din mobilsurf också kan bära maskintrafik – men i ett eget, smalt körfält som är skräddarsytt för låg ström och lång räckvidd. För glesbygden är det en fördel: NB-IoT lutar sig mot de låga frekvensbanden som når längst, och täckningen för NB-IoT brukar vara något bättre än LTE-M ute på landet.

I Sverige bärs näten av de fyra fysiska mobilnäten – Telia, Telenor, Tele2 och Tre. Telia var bland de första i Norden med LTE-M och har byggt ut NB-IoT brett; Tele2 och Telenor driftsatte NB-IoT under 2023, och Telenor publicerar en egen täckningskarta för sina lågenerginät. Telenor och Tele2 delar dessutom radioutrustning via Net4Mobility, vilket gör att deras IoT-täckning vilar på samma fysiska struktur. Det här är i första hand företags- och samhällslösningar – smarta elmätare, fjärravlästa vattenmätare, larmcentraler – snarare än något du tecknar i ett vanligt abonnemang.

Varför IoT-näten behövdes när 2G och 3G stängde

En stor del av all maskinkommunikation byggdes en gång på 2G/GSM. Larm, elmätare och enkla spårare fick billiga moduler och ett nät som täckte hela landet, och därför blev 2G den självklara grunden för uppkopplade prylar. Den enorma installerade basen är också skälet till att 2G fick leva kvar långt efter att det var omodernt för telefoner – det satt redan ute i miljontals enheter.

Men generationerna släcks. 3G stängdes i slutet av 2025 hos alla operatörer, och 2G finns numera kvar endast hos Telia. NB-IoT och LTE-M är de IoT-anpassade efterföljarna: de ger samma enkla, energisnåla uppkoppling som maskiner vill ha, men byggda i den moderna LTE-tekniken med en framtid i 4G- och 5G-näten. Till skillnad från 2G och 3G, som var allmänna nät, är de specifikt formade för sakernas internet. När de gamla näten stänger är det hit den äldre maskinparken flyttar – ett konkret exempel är smarta elmätare, där Telia och Landis+Gyr samarbetat om NB-IoT-baserad insamling från mätare till nätbolagens system.

Vanliga frågor om IoT-näten

Vad är NB-IoT och LTE-M?

Det är två mobilnät byggda för sakernas internet i stället för för telefoner. NB-IoT (Narrowband IoT) och LTE-M (LTE Cat-M1) tillhör familjen LPWA – lågeffektsnät med stor räckvidd – och är standardiserade av 3GPP ovanpå 4G/LTE. De använder förenklade versioner av den vanliga LTE-tekniken, vilket gör modulerna billiga och små och låter en sensor gå i flera år på samma batteri. NB-IoT är gjort för små, fasta mätare och sensorer; LTE-M klarar mer data, rörelse och röst.

Vad är skillnaden mellan NB-IoT och LTE-M?

NB-IoT kör på en mycket smal radiokanal, når djupt in i byggnader och under mark och drar minimalt med ström – men skickar bara små datamängder med lång svarstid och är tänkt för stillastående enheter. LTE-M har bredare kanal och därmed högre datahastighet och kortare svarstid, klarar att enheten rör sig mellan master och stödjer röst. Tumregeln: NB-IoT för fasta mätare och sensorer, LTE-M för spårare och larm som flyttar sig eller behöver tala.

Vilka operatörer har NB-IoT och LTE-M i Sverige?

NB-IoT och LTE-M bärs av de fysiska näten – Telia, Tele2, Telenor och Tre. Telia var bland de första i Norden med LTE-M, och NB-IoT är brett utbyggt i Telias nät. Tele2 och Telenor driftsatte NB-IoT under 2023, och Telenor har en egen täckningskarta för sina lågenerginät. Telenor och Tele2 delar dessutom radioutrustning genom Net4Mobility. Näten används främst i företags- och samhällslösningar, inte i vanliga mobilabonnemang.

Varför höll 2G kvar så länge för IoT?

Många larm, elmätare och spårare byggdes ursprungligen på 2G/GSM, eftersom modulerna var billiga och nätet täckte hela landet. Den stora installerade basen gjorde att 2G fick leva kvar långt efter att det var omodernt för telefoner. NB-IoT och LTE-M är de IoT-anpassade efterföljarna: de ger samma enkla, sega uppkoppling men med modern teknik, lägre strömförbrukning och en framtid i 4G- och 5G-näten. När 3G släcktes i slutet av 2025 blev migreringen akut, och 2G finns nu kvar endast hos Telia.

Hur lång batteritid har en NB-IoT-enhet?

En sensor på NB-IoT eller LTE-M kan klara upp till tio år på ett batteri, beroende på hur ofta den skickar data. Det möjliggörs av strömsparlägen som PSM (Power Saving Mode) och eDRX, där enheten i princip sover mellan rapporterna och bara vaknar när den ska skicka. Det är hela poängen med lågeffektsnäten: en vattenmätare i en brunn eller en sensor i en vägg ska inte behöva bytas batteri på.

Kan jag använda NB-IoT eller LTE-M i mobilen?

Nej, de är inte till för telefoner. Din mobil surfar och ringer via 4G och 5G, som ger den fart, rörlighet och röst som ett samtal kräver. NB-IoT och LTE-M är optimerade för det rakt motsatta – små datamängder, lång räckvidd och minimal strömförbrukning – och passar maskiner och sensorer. Det är två olika sorters trafik som lever sida vid sida i samma fysiska nät.