Frekvensband i mobilnäten
Frekvensbandet avgör grundläget mellan räckvidd och fart: lågband når långt och in genom väggar men har låg topphastighet, högband ger hög fart men täcker en liten yta. Här går vi igenom alla band som de svenska näten kör på – från 700 MHz till 3,5 GHz – och varför valet av band förklarar nästan hela skillnaden mellan stad och landsbygd.
Kort svar: lågt band når långt, högt band går snabbt
Ett frekvensband är ett intervall av radiofrekvenser som ett mobilnät sänder på. Den enskilt viktigaste egenskapen är frekvensens höjd. Ett lågt band har lång våglängd: signalen färdas längre, böjer runt kullar och tränger lättare genom väggar och fönster. Men ett lågt band rymmer mindre data åt gången, så topphastigheten blir lägre. Ett högt band är tvärtom – det rymmer mycket mer data och ger hög fart, men signalen dämpas snabbt av avstånd, väggar och regn och täcker därför bara en liten yta runt masten.
Därför bygger operatörerna inte på ett enda band, utan staplar flera ovanpå varandra. Lågbanden ger heltäckande grundtäckning, mellanbanden bär det vardagliga datat och de höga banden lyfter farten där många är samlade. Telefonen växlar automatiskt till det band som ger bäst resultat just där du står.
De tre nivåerna: låg-, mellan- och högband
Lågband – räckvidd och inomhustäckning
Banden runt 700–900 MHz är näten ryggrad på landsbygden. En mast på lågband täcker en stor yta och signalen orkar in i hus, källare och hissar. Priset är farten: bandbredden är smal, så det blir bra men inte rekordsnabb uppkoppling. Det är på lågband 5G når ut till glesbygd och fjäll.
Mellanband – den vardagliga balansen
1800, 2100 och 2600 MHz är arbetshästarna. De täcker mindre yta än lågbanden men rymmer mer data, och står för det mesta av den 4G- och 5G-kapacitet du faktiskt använder i tätort och förort. Här ligger den sköna mitten mellan räckvidd och fart.
Högband – hög fart på liten yta
3,5 GHz (n78) är det tunga 5G-bandet. Det har bred bandbredd och ger de riktigt höga hastigheterna, men når bara hundratals meter från masten och tappar snabbt styrka inomhus. Därför byggs det främst i städer, vid stationer, arenor och torg där många är samlade. Ännu högre upp finns millimetervåg runt 26 GHz med enorm fart men närmast punktvis räckvidd – i Sverige är det än så länge en nisch, inte en bred utbyggnad.
Tumregel
Ju lägre frekvens, desto längre räckvidd och bättre inomhustäckning. Ju högre frekvens, desto högre topphastighet men kortare räckvidd. Allt annat – masthöjd, antal master och hur mycket spektrum operatören äger i bandet – avgör hur bra det blir i praktiken.
Banden de svenska näten kör på
Beteckningar som börjar på n är 5G-band; Band X är 4G/LTE. Samma frekvensutrymme används ofta för flera tekniker över tid.
| Band | Nivå | Räckvidd | Topphastighet | Typisk användning |
|---|---|---|---|---|
| 700 MHz (n28) | Lågband | Mycket lång | Lägre | 5G-grundtäckning på landsbygd, inomhus |
| 800 MHz (Band 20) | Lågband | Mycket lång | Lägre | 4G-bastäckning, glesbygd |
| 900 MHz (Band 8) | Lågband | Lång | Lägre | Bred täckning; historiskt 2G, nu nyare teknik |
| 1800 MHz (Band 3) | Mellanband | Medel | Medel | Vardags-4G i tätort och förort |
| 2100 MHz (Band 1) | Mellanband | Medel | Medel | Kapacitet i tätort; bar tidigare 3G |
| 2600 MHz (Band 7) | Mellanband | Kortare | Hög | Kapacitet där många är samlade |
| 3,5 GHz (n78) | Högband | Kort | Mycket hög | Snabbt 5G i städer, arenor, stationer |
Banden delas mellan Telia, Tre och det samägda Net4Mobility (Tele2 och Telenor). Hur mycket spektrum en operatör äger i ett band påverkar direkt hur snabbt och kapacitetsstarkt nätet blir där.
Därför är Tre svagt på landet men snabbt i staden
Frekvensbanden förklarar det som annars låter motsägelsefullt. Tre använder inte 700 MHz (n28) aktivt på 5G och saknar därmed det lågband som ger längst räckvidd. I ren glesbygd, där det är långt mellan masterna och lågbandet betyder mest, blir Tre därför svagare. Telia har bredast lågbandstäckning och är oftast tryggast på landet och i fjäll, med Net4Mobility (Telenor och Tele2) som näst bästa alternativ i Norrlands glesbygd.
I städerna vänder bilden. Där väger 3,5 GHz tyngst, och i det bandet har Tre gott om spektrum. Tre och Telia brukar därför vara snabbast på 5G i tätort. Lågband ger alltså räckvidden, högband ger farten – och vilken operatör som äger mest i vilket band avgör var de är starka. Vill du gräva i nätens fördelning kan du läsa mer om de fyra näten och hur 5G byggs som fristående eller ovanpå 4G.
Vem delar ut frekvenserna?
I Sverige tilldelas frekvensutrymme av Post- och telestyrelsen (PTS), oftast genom auktion. Den operatör som vinner får ett blocktillstånd – ett bestämt frekvensblock i ett geografiskt område, där operatören själv planerar masterna. 700 MHz auktionerades ut 2018, 3,5 GHz 2021, och flera band omtilldelades 2023 med tillstånd som löper långt in på 2040- och 2050-talet. Så när ett band byter ägare eller en operatör vinner mer spektrum är det den här processen som ligger bakom.
Läs vidare om tekniken
De fyra näten
Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vilka som äger fysisk infrastruktur och hur de skiljer sig åt.
Läs mer →2G till 5G som teknik
Hur generationerna byggde på varandra och varför 3G släcktes medan 2G dröjt sig kvar.
Läs mer →5G SA mot NSA
Skillnaden mellan fristående 5G och 5G som körs ovanpå 4G-stommen – och vad det betyder.
Läs mer →Tres nät
Varför Tre är starkt i städer men svagare i ren glesbygd – kopplingen till frekvensbanden.
Läs mer →Vanliga frågor
Vad är skillnaden på lågband och högband?
Lågband (runt 700–900 MHz) har lång våglängd. Signalen når längre, böjer runt terräng och tränger lättare in genom väggar – men varje band rymmer mindre data, så topphastigheten blir lägre. Högband (3,5 GHz) har mycket mer bandbredd och därmed hög fart, men signalen dämpas snabbt av avstånd och väggar och täcker en mindre yta. Mellanbanden (1800–2600 MHz) ligger däremellan och står för den vardagliga 4G- och 5G-kapaciteten i de flesta lägen.
Vilka frekvensband används för mobilnät i Sverige?
De band som bär dagens mobilnät är 700 MHz, 800 MHz, 900 MHz, 1800 MHz, 2100 MHz, 2600 MHz och 3,5 GHz. Lågbanden 700–900 MHz står för räckvidd och inomhustäckning, mellanbanden 1800–2600 MHz för vardagskapacitet, och 3,5 GHz (n78) för de riktigt höga 5G-hastigheterna i städer. Banden delas mellan Telia, Tre och det samägda Net4Mobility (Tele2 och Telenor).
Vad betyder n28 och n78?
Det är beteckningar för 5G-frekvensband. n28 är 700 MHz-bandet – ett lågband som ger lång räckvidd och bra inomhustäckning men måttlig topphastighet. n78 är 3,5 GHz-bandet – ett högt band med mycket bandbredd som ger hög fart men kortare räckvidd. n28 bygger ut 5G på landet, n78 lyfter farten i städerna.
Varför är Tre svagare på landet men snabbt i staden?
Tre använder inte 700 MHz (n28) aktivt på 5G och saknar därmed det lågband som ger längst räckvidd i ren glesbygd. Däremot har Tre gott om spektrum i 3,5 GHz-bandet, vilket gör nätet starkt på hög fart i städer. Tre och Telia brukar därför vara snabbast på 5G i tätort, medan Telia oftast har bredast täckning på landsbygd och i fjäll.
Vem bestämmer vilka frekvenser operatörerna får använda?
Post- och telestyrelsen (PTS) tilldelar frekvensutrymme genom auktioner. Den som vinner får ett blocktillstånd – ett bestämt frekvensblock i ett geografiskt område där operatören själv planerar utbyggnaden. PTS visar dock ingen konsumentkarta över täckningen; för att se var ett band faktiskt når får du titta på operatörernas egna täckningskartor.
Används millimetervåg (mmWave) i Sverige?
Bara i begränsad omfattning. De riktigt höga banden runt 26 GHz ger enorma hastigheter men ytterst kort räckvidd och fungerar i praktiken punktvis. Intresset för banden har hittills varit svagt, så någon bred utbyggnad finns inte. Det är 3,5 GHz som är det tunga 5G-bandet i Sverige idag, inte millimetervåg.